Kolera
Diarrésjukdomen kolera drabbar framför allt områden där hygienen av olika skäl är undermålig, såsom i katastrofområden. För den som är frisk är sjukdomen oftast inte livshotande även om den är besvärlig. Det går dock att vaccinera sig mot sjukdomen.
Kolera – svår sjukdom förr i tiden
Bakterien Vibrio cholerae orsakar diarrésjukdomen kolera. Bakterien sprids med förorenat vatten och orsakar en tarminfektion som gör att tarmen hamnar i obalans och utbytet av vätska och salter störs.
Förr drabbades alla delar av världen av återkommande koleraepidemier. Under 1800-talet dog exempelvis flera tusentals människor, men i takt med kunskapen om hygien och smittspridning har antalet kolerafall minskat till nära noll.
I andra länder förekommer dock fortfarande stora svårigheter med att bemästra sjukdomen, som än idag skördar många offer, främst bland de fattiga. Vid översvämningar och andra naturkatastrofer som påverkar vattenförsörjningen ökar risken för en koleraepidemi.
Symptom – svår diarré och vätskeförlust
Kolera orsakar mycket vattniga diarréer som i vissa fall kan bli svåra. Det i sin tur kan leda till uttorkning och obalans i salthalterna i kroppen.
Om sjukdomen blir allvarlig kan diarrén orsaka en vätskeförlust på upp till 20 liter per dygn. För en person som inte har hälsan, eller som redan är undernärd, betyder ofta kolera en mycket svår sjukdomstid. För de värst drabbade kan sjukdomen leda till döden om inte snabb vård ges.
Friska och sunda individer med tillräckligt hull klarar däremot sjukdomen mycket bättre, och får ofta mycket mildare diarréer, även om diarréerna är plågsamma. Den behandling som ges innebär framför allt vätsketillförsel i form av dropp och liknande. Antibiotika ges också ofta för att få bot.
Vaccin mot kolera
Det finns flera vacciner mot kolera. Den mer moderna formen kommer i drickbar form. Det ger ett 80-85 procentigt skydd mot sjukdomen och ger ett fullgott skydd upp till sex månader. Därefter sänks skyddet något.
Vaccinationen sker i två omgångar. Den första dosen bör tas minst tre veckor innan planerad resa. Därefter tas en vaccinationsdos mellan en till sex veckor senare. Om mer än sex veckor förflutit mellan doserna bör grundimmuniseringen startas på nytt.
Små barn behöver tre doser för att få ett fullgott skydd. Immuniseringen ska avslutas minst en vecka före potentiell exponering för kolerasmitta.
Den som är magsjuk eller har feber bör inte vaccinera sig.
Bland de vanligaste biverkningarna finns diarré, ont i magen och gaser i magen. Problemen är övergående.
När du ska vaccinera dig mot kolera
Om du reser till charterområden eller är turist på ett bättre hotell behöver du inte oroa dig för att bli sjuk, även om resan går till områden där kolera förekommer.
Men om du planerar att resa runt i ett land där kolera finns och du kommer att bo och leva där det inte finns någon bra hygieniskt standard borde du vaccinera dig. Detta gäller också för dig som planerar att stanna länge i ett sådant land.
Vissa länder kräver till och med intyg om att koleravaccination utförts.